Apati!

Det känns konstigt... Allt känns bara konstigt...
Jag kan inte förklara det riktigt mer än att det känns just konstigt!

Veckan började ju så bra... Kom hem från London söndag.. Måndag, tisdag försökte jag hinna ikapp mig efter en veckas frånvaro. Mailade ringde hundra samtal och hann tom tvätta lite imellanåt..
Sen vaknade jag onsdag med sprudlande energi! Tog på mig löparskorna och sprang för glatta livet, mina long gone vänner kom och hälsade på och vi käkade middag på Josefina som följdes åt av drinkar på F12.

Då började det konstiga..
Vaknar torsdag och inser att det finns någon som verkligen stör sig på mig på en viss sajt! Läser och faller i gråt... Sedan får jag ett samtal och ett bråk händer, Rättegångspapper faller in i brevinkastet.. Suck... Magkänslan blir värre!!!!!!

Nu är det lördag och jag kan knappt prata i telefonen.. Känner mig så fruktansvärt liten... APATI! det är nog det ord jag kan beskriva det bäst med.

Vet inte hur jag ska komma ut detta! Det är därför jag skriver lite och bekänner hur jag mår... Kanske, bara kanske kommer nästa vecka bli bättre.